Jag ramlar in på nått discotek och sen ramlar jag ut så vitt jag vet
Jaha då har man helt plötsligt tagit sig in på svensk mark igen. Känns rätt gött faktiskt. Fast än sålänge har jag inte satt ner min fot i Sverige. Sitter fortfarande på tåget. Första klass med gratis internet (som visserligen är långsamt) och gratis kaffe. Så nu mår man ganska bra faktiskt.
Jag och Rawan passade på att käka på McDonalds (där vet man i alla fall vad man får för pengarna, eller inte). Jag skötte beställningen så skulle Rawan gå och fixa bord till oss. Så han tog våra väskor och gick iväg. Sen när vi kommer till bordet så har det satt sig några andra där och jag tyckte jag höra dom pratade om våra väskor, så jag säger till rawan att fort ta våra väskor. Så som tur var hann vi till våra väskor innan dom hann göra något med dom.
Nu har jag bara en bit kvar av min apelsinkrokant som jag köpte för en vecka sen =) Så nu tobbe kan du inte säga att jag är ståndaktig som inte äter. Kaffet börjar också ta slut.. Visserligen är det bara hämta nytt om jag vill det, men det vill jag inte.
Nu kommer det två stycken och slår sig ner mittemot mig för er som undrar. Rawan sitter själv på andra sidan gången. Och jag antar att vi är Malmö, har inte riktigt koll faktiskt. Odense känns i alla fall långt borta.
Det var lite roligt när vi kom till Odenses station då såg vi en grabb som stod och väntade på tåget med två öl i handen, och jag började genast kasta ur mig att danskarna är alkoholister och de ena med det andra. Det slutar med att jag och Rawan sätter oss på en pub på stationen och kläcker varsin själva. Men det blev lite ont om tid på slutet så vi fick häva. Men det gick det också.
Väl på tåget så det första vi upptäcker är att våra "homies" på tåget är svenskar. Ett äldre par i övre medelåldern. Dom hade varit i Barcelona på en weekend men blivit strandsatta pga snöstorm. Så de hade åkt runt lite och tillslut kommit till Danmark. Så vi satt och pratade med dom ett tag och vi var verkligen trevliga mot dom. Så dom gillade nog oss. Men sen så fort vi kom till Köpenhamn så stack vi till McDonalds eftersom vi skulle hinna käka innan tåget mot Stockholm kom.
Fan va segt tiden går, har redan hunnit skriva så här mycket, och vi har ännu inte lämnat Malmö. Eller jo, nu börjar vi rulla därifrån. Tack gode gud. Okej inget ont om Malmö, men sitta stilla på stationen är ingen hit.
Nu vet jag inte vad mer jag ska skriva. Har cirka 2.5h till vi är i Linköping, men vi kommer säkert att bli försenade. Men men det gör inte så mycket, bara att vara i Sverige känns underbart.
En liten "krya på dig" hälsning måste jag också passa på att få in till våran lilla "Toobi" som ligger sjuk nere på sitt værelse i Odense. Kan ju även dra en hälsning till Britta också. Till David vill jag bara säga att glöm inte att lägga vår ost i saltlake när "torrsaltningstiden" har gått ut.
Vi har nämligen försökt och göra Halloumi ost, för er som inte vet vad det är så är det en ost som man ska kunna steka och grilla utan att den smälter. Så vi får väl se hur den blir. Men jag och Rawan kommer nog inte tänka så mycket på den osten nu när vi är i Sverige, för det är så underbart att vara hemma i sitt hemland !
Tjabba tjena hallå !
Kommentarer
Postat av: Ostmästare Andersson
Ostarna ligger förpackade i saltlage, märkta och fina.
Postat av: Stina
Härligt att du är hemma! Men synd att vi åker om varandra. Men vi syns ju snart, tiden går fort så det blir nog sommar snart. Ha en bra hemmavistelse. Kram
Trackback